TILLBAKA TILL STARTSIDAN FÖR WWW.ROLFERIC.SE TILLBAKA TILL FÖREGÅENDE SIDA NÄSTA SIDA |
Ägare och åboar i Sila by, Skedevi socken, Östergötland.
av Rolf Ericson |
(Källor: Johan Ax.Almqvist, Frälsegodsen under storhetstiden, Axel Wennberg: Lantbebyggelsen
i Nordöstra Östergötland 1600-1875, Hans Lidman Dansen kring järnet, Ludvig Lundgren Folk
i gårdar och byar i Skedevi socken i Östergötland på 1500-talet, Svenskt Diplomatarium,
Uppgifter från Lantmäteriarkivet i Linköping samt Landsarkivet i Vadstena: Lagfartsprotokoll från
Risinge tingslags häradsrätt, husförhörslängder och församlingsböcker från Skedevi församling m.m. Dessutom uppgifter från gamla dokument förvarade i Stora Nybyggets hemarkiv m.m. ) Det finns en gammal sägen som säger att namnet Sila kommer av att en skomakare först slog sig ner där, och namnet är en förvrängning av ordet syl, som är ett skomakarverktyg. Enligt Svenskt diplomatarium (SD5:522) omnämnes Siila redan år 1346. Under 1500-talet fanns två skattegårdar och tre frälsegårdar och under 1700 talet bestod Sila by av tre hemman belägna norr om Hemsjön. Den gamla byn bestod då av 1 mantal Östergården nr 1, 1 mantal Västergården nr 2 och 1 mantal Norr eller Mellangården nr 3. Den senare var Frälsegård. Under 1930 talet var det område som tidigare bildat Sila gamla by uppdelat i 5 särskilt avgränsade områden: 1. Svartviken, 2.Nybygget, 3.Sila Norr eller Mellangård (Axsjövik), 4. Utskogen till Nybygget och 5. Sila Öster och Västergård. Skattegårdarna ägdes av "besuttna" bönder, som var fullmyndiga med rätt och skyldighet att delta i ting och stämmor, och kunde utses att representera sitt härad i herredagar och riksdagar. Frälsegårdarna tillhörde adeln och brukades av Frälsebönder. En Frälsebonde var således inte ägare av sin gård. Sila två halvhemman tillhörde år 1562 Gabriel Oxenstierna, död 1585, och sedermera hans arvingar av ätten Oxenstierna, till dess att de, sedan den förres sonsons sonson Erik Oxenstierna avlidit 1692, och efterlämnat endast en minderårig dotter bortsåldes ur släkten. Denne Erik Oxenstierna hade en landbofogde som önskade att två torp skulle utrivas från Norrgårdens område och bli självständiga nämligen 1/7 mtl Nybygget och 1/6 mtl Svartviken. |
(Thomas von Berchner d.y. ägde dessutom Nora, Regnemyra, Åndenäs, Fågeltorp och Fårnäs i Skedevi socken.) Hans dotter Brita Katarina von Berchner, död 1768, brukade egendomen under Regnaholm. Hon var gift med Riksrådet Carl Johan Ridderstolpe. Tomas von Berchner, (d.y.) (1699-1743) SE ÄVEN DENNA LÄNK |
Silagårdarna ägdes senare av von Berchner-släkten, som även ägde Stavsjö,
Virå och Svärta bruk.
Thomas von Berchner d.y. |
Alla de ägare som här omtalas är mer eller mindre släkt med varandra.Släkterna Oxenstierna, von Berchner,
Gyllenkrook och Ridderstolpe har jag dokumenterat genom de antavlor som kan läsas genom att man klickar
på det blåa fältet i texten.
Se antavla för JOHAN GÖRAN GYLLENKROK Se antavla för dennes hustru HEDVIG SOFIA LEIJONHUVUD År 1776 gjordes en delning av åkrar och ängar i Sila by. De tre gårdarnas mangårdsbyggnader var då belägna strax norr om Hemsjön. "Åboarnas hus äro uppsatta kors om annexet, men på wästra ändan äro små grästäppor och humblegårdar.." Sila Sörgård och Mellangård 2 hela mantal kronoskattehemman (1776) Stafsjö bruk; Kila socken i Södermanland Riksrådet och Kommendören Baron Carl Ridderstolpe. (1719-1785,) gift 1748 med Brita Katarina von Berchner) |
Landshövdingen och Kommendören Baron Pehr Abraham Örnsköld (f.1720), gift med Ulrika Eleonora von Berchner f. 1739) och Fröken Hedvig Margareta von Berchner(f.1741) Brita Katarina, Ulrika Eleonora och Hedvig Margareta var döttrar till Thomas von Berchner d.y. |
Sila Norrgård, ett helt mantal frälsehemman, senare kallad
Sila Norr eller mellangård. Benämning på norra gården i Sila by,
som förr låg norr om vägen mot Nora, norr om Hemsjön.
Enligt en karta från år 1776-77, låg mangårdsbyggnaden söder om vägen, men
i ett dokument från 1930 talet sägs att mangårdsbyggnaden låg på samma plats
där senare Sila Handelsbod var beläget.
Gården flyttades till Axsjövik i slutet av 1800-talet. Axsjövik var förr ett torp söder om Axsjön, som togs ned på 1890 talet. Det omnämnes först som torp år 1875. Dit flyttades gården Sila Norrgård, som numera kallas Axsjövik. Hörde på sin tid till Louis de Geers frälsehemman. Genom hans omfattande köp under åren 1641-1647 förändrades läget så att allt som tidigare tillhört kronan kom under enskild äganderätt. För honom hade skogsgårdarna större värde än jordbruk. Skogarna användes bl.a. för framställning av träkol. I Landsarkivet Vadstena förvaras Finsångs Bruksarkiv. Där finns handlingar förvarade för de hemmansköp som gjordes av drottning Kristina och Louis de Geer under serie BI; nr 11 med rubrik Byten av hemman i Skedevi - Regna 1687-1688 15/12 1687 Byte av Kalebo, Mulsäter och Syla i Skedevi mot Kattala. Ingesgärde och Regna i Regna med förslag rörande Björke, Ingesgärde och Regna. Senare brukades gården under Regnaholm. (1776) Kammarherre Axel Wilhelm Gyllenkrook, därefter sonen Major Johan Göran Gyllenkrook - 1825. Gyllenkrooks var också ättlingar till släkten von Berchner. |
År 1825-köptes gården av Brukspatronerna
Carl Gustaf(1801-1893) och
Daniel Indebetou(1804-1880)
och tillhörde sedan Forssa bruk
(Forssa järnbruk inköptes år 1777 av Carl Gustaf Indebetou (1726-91) Han var gift med Elisabeth Schlytern (1733-1808) De hade två söner Carl Georg (1765-1850) och Daniel (1772-1818) Daniel ärvde Forssa bruk. Hans söner Carl Gustaf och Johan Daniel Indebetou utökade bruksrörelsen med pappersbruk 1882 1 mtl värde 50000, 1891 67000. 17 november 1863 Arvsskifte: Ida Beata Dorotea Drakenberg född Indebetou m.fl. sterbhusdelägare. 26 augusti 1879 Arvsförening: Johan Govert Indebetou, Agnes Elisabeth Örwall, född Indebetou, Beata Lovisa Ottilia Christiansson, född Indebetou, Hedvig Sofia Amalia Indebetou). Gustav Evald Indebetou,(1834-1914), bruksägare till Forssa bruk, son till ovanstående Daniel, bodde vid Axsjövik. åren 1884-1901 (1/80 del avsöndrades till Skedevi församling 6 april 1884) 1900 bildades AB Carl o Daniel Indebetou från 1912 kallat AB Forssa bruk. 1901 brukades gården av fd. predikanten Anders Aldén 1909 1 mtl värde 79000 1912 Värmbols Fabriks AB med samma ägare som Forssa bruk dvs. Indebetou. 1913 1 mtl värde 83000 |
Agnes och Evald Indebetou, Axsjövik |
Axsjöviks gård så som det såg ut omkring mitten av 1970talet(Teckning Rosmarie Ericson gift Claesson) |
1904-1916 Arvid Olsson(f1874-08-30)
Arvid Olsson År 1916 sålde Arvid Olsson Norrgården med inventarier för 105000 kronor till Brenäs Bruk AB Arealen för hela hemmanet var vid denna tid 695 hektar |
En ägostyckning ägde rum år 1915.Gården delades då i 3/4 dels och 1/4 dels mantal.
1917-1920 3/4 mtl till AB Brenäs bruk värde 63000 år 1917,
1917 1/4 mtl såldes till Holmens bruk värde 25000.
Under denna tid brukades gården av Oskar Emil Lundahl mellan 1916-11-16 - 1920-04-20,
Näste ägare under en kort tid blev 1920 Fjärdingsmannen Gotthard Carlsson Köpebrev 15 mars 1920
Under år 1921 arrenderades gården av Karl Konrad Månsson som med sin familj kom ifrån Drothem.
Ägaren efter Gotthard Carlsson var 1921-1924
Carl Lundberg(f.1877-03-09)
Köpebrev 1 okt. 1921
Sonen Karl Einar Lundberg(f.1902-10-23) brukade gården fr.o.m. 1923. Familjen Lundberg flyttade
till Sköldinge.
Familjen Österman vid Axsjövik Till Norrgårdens område hörde följande torp: (årtalen anger första gången stället omnämns i mantalslängden) Axsjöbro 1862, Axsjövik 1875, Fisksjömon 1875, Fisksjötorp 1862, Gavelsten 1797, Grythult 1849, Gölängen 1849, Hagstugan 1810, Knutstorp 1824, Nybygget 1654, Stensätter 1837, Stavstugan 1849, Svartviken 1650, Säthällan 1805, Vilhelmsberg 1784, Ängstugan 1797, Soldattorp 1805. Sila skola byggdes omkr. 1860, Kupan, Sila Handelsbod som eldhärjades och brann ned år 1932 |
Axsjöviks gård år 2017 (Foto Rolf Ericson) År 1924-12-22 kom familjen Albert Andersson till Axsjövik ifrån Ljung i Östergötland 1924-1943 Albert Andersson(1882-1949) Köpebrev 12 mars 1925 Herman Andersson(1912-1971) 1943-1971 1971- Jan Olof Andersson(f.1947) Jan Olof och sonen Jonas Andersson äger och brukar gården numera. |
Herman och Kerstin Andersson Bonden vid Axsjövik Herman Andersson |
Smedja vid Axsjövik Stugan som syns i bakgrunden flyttades från sin plats vid Fisksjömon, för att användas som arbetarebostad. TILLBAKA TILL STARTSIDAN FÖR WWW.ROLFERIC.SE TILLBAKA TILL FÖREGÅENDE SIDA NÄSTA SIDA Copyright: Rolf Ericson Webbmaster: Rolf Ericson |